Att producera foder av hög kvalitet handlar om mer än att bara köra spannmål genom en kvarn. Kombinationen av rätt krossning och rätt konserveringsmedel avgör om fodret behåller näringsvärdet genom hela lagringsperioden eller om det försämras redan under de första veckorna. För lantbrukare som vill maximera mjölk- och köttproduktionen är det här ett område där noggrannhet verkligen lönar sig.
Murskeviljametoden, där spannmålet krossas otröskat och lagras lufttätt, har visat sig vara ett effektivt sätt att bevara näringsvärdet och minska kostnaderna för torkning. Men för att metoden ska fungera optimalt krävs förståelse för hur krossning och konserveringsmedel samverkar i foderberedningen.
Hur krossning påverkar konserveringsmedlets effekt
Krossningens kvalitet är direkt avgörande för hur väl konserveringsmedlet kan göra sitt jobb. När spannmålet krossas bryts kärnskalet upp och kärnan exponeras, vilket ökar ytan som konserveringsmedlet måste täcka och skydda. En jämn och konsekvent krossning ger konserveringsmedlet bättre förutsättningar att fördelas homogent genom hela massan.
En ojämn krossning, där en del kärnor är nästan hela och andra är fint malda, skapar problem. De okrossade kärnorna utgör skyddade fickor där syreförbrukning och mikrobiell aktivitet kan fortsätta trots att konserveringsmedlet är tillsatt. Det leder till lokala förskämningsprocesser som kan sprida sig och försämra foderkvaliteten i hela partiet. Rätt inställd utrustning är därför inte bara en fråga om kapacitet, utan om konserveringens grundläggande effektivitet.
Rätt konserveringsmedel för olika foderslag
Valet av konserveringsmedel beror på vilket foderslag som hanteras och vilken lagringsmetod som används. För fuktig spannmål som krossas med valskvarn eller skivkvarn och lagras i torn, silo eller plastslang används vanligen organiska syror, framför allt propionsyra och myrsyra, som hämmar mögelsvampar och bakterier effektivt.
Spannmål och vallfoderkonservering
Vid vallfoderkonservering och ensilage är det istället mjölksyrabakteriepreparat som dominerar. Dessa biologiska konserveringsmedel stimulerar en snabb och kontrollerad mjölksyrajäsning som sänker pH-värdet och skapar en stabil lagringsmiljö. Valet mellan kemiska och biologiska konserveringsmedel bör alltid göras utifrån spannmålens fukthalt, lagringstid och det planerade användningsändamålet.
För gårdar som hanterar blandningar av spannmål och baljväxter, till exempel ärter och bönor, är det viktigt att välja ett konserveringsmedel som är anpassat för den högre proteinhalten. Proteinrika råvaror har en annan buffertkapacitet och kan kräva högre doser eller specifika preparat för att uppnå tillräcklig konservering.
Kritiska faktorer vid krossning för bästa hållbarhet
Tre faktorer är avgörande för att krossningen ska ge ett hållbart slutresultat: krossningsgrad, hastighet och konserveringsmedelsdosering i rätt tid. Krossningsgraden, alltså hur fint spannmålet mals, påverkar både jäsningsprocessen och djurens förmåga att tillgodogöra sig näringen.
Hastigheten på hela processen spelar en stor roll. Ju kortare tid som går mellan krossning och lufttät lagring, desto mindre är risken för oönskad mikrobiell aktivitet. Konserveringsmedlet ska tillsättas direkt under krossningen, inte efteråt, för att säkerställa en jämn fördelning. Våra skivkvarnar i W-Max-serien hanterar just detta med hjälp av Murska Data-styrsystemet, som automatiskt doserar konserveringsmedlet i förhållande till spannmålsmängden.
Fukthalten i spannmålet vid skördetidpunkten är en annan kritisk parameter. Spannmål med för låg fukthalt jäser sämre, medan för hög fukthalt ökar risken för oönskad jäsning och mögelbildning. Det optimala intervallet varierar beroende på spannmålsslag och lagringsmetod, men generellt fungerar murskeviljametoden bäst vid en fukthalt mellan 25 och 40 procent.
Vanliga misstag som försämrar foderkvaliteten
Det finns ett antal återkommande misstag i foderberedningen som kan leda till onödiga kvalitetsförluster. Det vanligaste är att konserveringsmedlet doseras fel, antingen för lite för att spara kostnader eller ojämnt på grund av dåligt kalibrerad utrustning. Båda scenarierna öppnar för mikrobiell tillväxt och mögel.
Fel vid inläggning och packning
Bristfällig packning vid lagring i torn eller plastslang är ett annat vanligt problem. Luftfickor i massan innebär att det aeroba nedbrytningsarbetet fortsätter trots att konserveringsmedlet är tillsatt. Resultatet är värmeutveckling, näringsvärdesförluster och i värsta fall mögelangrepp som kan påverka djurhälsan negativt.
Att blanda spannmål av olika fukthalt utan att justera konserveringsmedlets dosering är ett misstag som ofta förbises. Om en del av spannmålet är torrare och en del fuktigare behöver konserveringsmedelsmängden anpassas, annars riskerar man ojämn konservering genom hela partiet. Noggrann uppföljning av fukthalten är en enkel men effektiv åtgärd.
Lagring och uppföljning efter krossning
När krossningen är genomförd och konserveringsmedlet tillsatt börjar lagringsperioden, och det är nu som noggrann uppföljning gör skillnad. En vällyckad inläggning kräver att lagringsplatsen, oavsett om det är ett torn, en silo eller en plastslang, är lufttät från start. Eventuella skador på täckmaterialet ska åtgärdas omedelbart för att undvika sekundär förstöring.
Under de första veckorna efter inläggning sker den aktiva jäsningsprocessen. Det är normalt att temperaturen stiger något i massan under denna period, men en kraftig och långvarig värmeutveckling är ett tecken på att något har gått fel. Regelbunden temperaturkontroll och visuell inspektion av lagringsplatsen är enkla åtgärder som ger tidig varning om problem uppstår.
På längre sikt handlar uppföljningen om att dokumentera och utvärdera varje skörd. Vilken fukthalt hade spannmålet? Vilken dos konserveringsmedel användes? Hur länge lagrades fodret och hur var kvaliteten vid utfodring? Den här typen av systematisk uppföljning bygger upp en värdefull erfarenhetsbas som gör det möjligt att finjustera processen år efter år. Har du frågor om hur din gård kan optimera foderberedningen är du alltid välkommen att kontakta oss för rådgivning.
Murska på EuroTier 2026 i Hannover
Murska deltar i EuroTier 2026, en av världens mest betydande fackmässor för professionell animalieproduktion och lantbruk. Mässan äger rum den 10–13 november 2026 i Hannover, Tyskland, och samlar branschens ledande aktörer för att visa upp de senaste lösningarna, teknologierna och innovationerna inom djurhållning och foderproduktion.
På EuroTier 2026 presenterar Murska sina lösningar för effektiv foderproduktion, spannmålshantering och murskesäilöntä. Murskas valsade kvarnar, konserveringslösningar och övriga produkter för foderhantering hjälper lantbruk att förbättra produktionseffektiviteten, minska energiförbrukningen och optimera djurens utfodring. Mässans teman omfattar bland annat djurvälfärd, utfodringsteknologi, automation och hållbara produktionslösningar, vilket gör EuroTier 2026 till en utmärkt arena för att visa upp Murskas innovationer.
Välkommen att träffa Murskas experter på EuroTier 2026 i Hannover!
