Krossensilering är ett kostnadseffektivt sätt att producera högklassigt foder åt all slags produktionsdjur. Metoden förbättrar lönsamheten genom att skära ner utgifterna och förbättra djurens produktivitet. Krossensilering passar i praktiken för alla odlingsväxter, såsom korn, havre, vete, maj, ärter och blandfoder. Vid tillverkningen av blandfoder lönar det sig att komma ihåg de olika arternas olika mognadstidpunkter.
Torkkostnad/ år
Torkkostnad/ ton
Metodkostnad/ år
Kostnad/ton
Besparing per år
Metodkostnad/ år
Kostnad/ton
Besparing per år
Murska tCO2
Torkning tCO2
I krossensilering lagras spannmålen till foder naturligt med mjölksyrajäsning. Den krossade foderspannmålen främjar produktionsdjurens hälsa och sparar på kostnaderna i odling, skördebärgning, torkning och lagring.
Vid krossensilering tröskas spannmålen tidigare och fuktigare än vanligt. Den tröskade spannmålen krossas och pressas med Murska-kvarnen. Vanligtvis tillsätts 3–5 liter konserveringsmedel per ton. Den krossade spannmålen lagras i en lufttät plasttub, plansilo, torn eller stuka.
Den krossensilerade spannmålen odlas på samma sätt som spannmål som torkas, men den tröskas 2–3 veckor tidigare i gulmognadsstadiet. Spannmålens fuktighet är då vanligtvis 30–40 procent. Sädens energi- och proteinhalter är högst vid denna tidpunkt. En tidig tröskning möjliggör också odling av senare och avkastningsrikare sorter. Också konstgödsel och boskapsgödsel kan användas flexiblare. Tröskningen kan genomföras också i sämre väder,då lite fukt inte skadar.
Säden behöver inte torkas före krossning, vilket sparar mycket energi. Säden krossas med Murska-kvarnen direkt efter tröskningen. Krossensileringen kan göras antingen på åkern eller på gården beroende på om den krossade säden lagras till exempel i plasttub eller silo. Vid krossning uppstår mycket mindre damm och oljud än vid torkning av spannmål.
Den krossade säden lagras lufttätt i plasttub, plansilo, stuka eller torn. Hållbarheten baserar sig på mjölksyrajäsning. För mjölksyrajäsning skapas idealiska förhållanden när den krossade spannmålens pH sänks till fyra och spannmålen packas lufttätt.
Krossensilage är utmärkt foder för nöt, svin och fjäderfä. Krossensilage kan delas ut som sådant åt djuren, åt nöt som en del av fullfodret eller åt svinen som blötfoder. Krossensilagens näringsvärden är bättre och toxinhalterna lägre.
Krossensilering av spannmål uppfanns hösten 1969 av Ylivieskaborna Aimo och Gunnar Korte. Deras spannmålstork hade gått sönder, men bröderna visste att fuktig spannmål kan lagras på samma sätt som vallfoder, om man först krossar det. Konserveringsmetoden hade uppfunnits och gjorts känd av nobelisten Artturi Ilmari Virtanen några årtionden tidigare, men tidigare hade metoden använts enbart för vallfoder. Eftersom det 1969 inte fanns presskvarnar att få beslöt bröderna sig för att bygga en sådan själv. Den första valskvarnen gjordes i samarbete med granngården. Aimo Kortteen Konepaja Oy fick sin början.
Att använda valskvarn under en rejält frostig höst räddade gården och det här lade man märke till på en liten ort. Bröderna fick beställningar av intresserade husbönder.
Maskinverkstadens försäljning utvecklades snabbt till hela Finland och exporten inleddes på 1980-talet till Sverige och Storbritannien. I dag används Murskas produkter i 40 länder. Den vackra och uppseendeväckande violetta färgen fick Murska i samarbete med ett erkänt finländskt designinstitut.
2017 skedde en generationsväxling i firman, då Aimos dotter Terhi blev chef för företaget.
Att lagra krossensilage i plasttub är en kostnadseffektiv och enkel lagringsmetod. I tublagring behövs inga permanenta konstruktioner och tubernas storlek kan varieras utifrån skörden. Det är flexibelt att arbeta, när krossning och lagring kan avbrytas när som helst och återupptas senare. Tubning är också snabbare, enklare och inte lika väderkänsligt som att lagra foder i silo eller stuka.
Krossensilage är till näringsvärdena bättre för idisslare än torkad spannmål. Med krossensilage kan man helt ersätta torkad spannmål i utfodringen. Flera undersökningar visar att man med krossensilage kan uppnå till och med 11 procents ökning i mjölkproduktionen och till och med 6 procents ökning i köttproduktionen.
Krossensilage kan ges åt svin som sådant, men det passar också ypperligt för blötutfodring. Krossensilage innehåller mindre E-vitamin, men mera löslig fosfor.
Krossensilage är som sådant ett smakligt foder för fjärdefän. Krossensilaget förbättrar broilrarnas dagstillväxt och fodrets verkningsgrad, eftersom krossensilage innehåller 25 procent mera energi än torkad spannmål. Lysinets, treoninets och fosforns löslighet är bättre i krossensilerad spannmål än i torkad spannmål.
“Eläinten terveys ja hyvinvointi ovat syy miksi asiakkaani hankkivat minulta urakointipalveluita. Murskattu maissi parantaa eläinten terveyttä ja lisää maidontuotantoa. Viljelijät ovat pitävät murskeviljasta, koska sen avulla he voivat ruokkia eläimiään omalla maatilalla tuotetulla laadukkaalla rehulla. Se säästää rahaa kuivatus- ja kuljetuskustannuksissa.”
Ramon Codony, Espanja
”Yhteistyö Aimo Kortteen Konepajan kanssa on sujunut hyvin. Olemme saaneet heiltä tarvittavat leikkeet nopeasti ja kustannustehokkaasti. Heidän henkilökuntansa on ammattitaitoista ja konekanta on nykyaikainen.”
Perttu Keskisarja, NTcab Oy
“Kuulimme muutamilta kollegoilta heidän hyvistä kokemuksista murskeviljan käytöstä sikojen ruokinnassa. Me aloitimme ensimmäisenä vuonna murskesäilömällä pienen osan maissista. Seuraavana vuonna ostimme uuden Murska S2000:n yleisvalsseilla. Sillä koneella murskasimme maissia, herneitä, lupiinia, papuja ja kaikenlaisia viljoja. Nyt olemme olemme käyttäneet Murskaa neljä satokautta ja olemme vuosi vuodelta tyytyväisempiä.”
Jesper ja Jorgen Nielsen, Tanska
“Murskesäilömme noin 2 miljoonaa tonnia tuoreviljaa 1400-päiselle lihakarjalle. Olemme käyttäneet Murska 2000 -myllyä jo kymmenen vuotta. Suurimmat edut viljan kuivaamiseen verrattuna ovat energiansäästö ja tehokkaampi ruokinta. Karja tykkää murskeviljarehusta ja se on mukavampaa myös viljelijälle, koska se ei pölyä. Mylly on ollut hyvin luotettava ja pitkäikäinen.”
Juho Isopahkala
Luonnollista tuottavuutta 
Murska-suurtehomyllyt 
Kemira – Murskeviljaopas maatiloille